Mathilda - I'm alive

I'm alive

Jag lever! Eller knappt. Har fått min värsta förskylning sedan jag kom till USA. In fact, har inte alls varit sjuk så ofta här. Så nu är det precis som att all sjuka ska ta igen vad den missat och göra de extra dåligt... Jag har ingen feber eller något sådant, men jag är så orkeslös, sover dåligt, hostar och kämpar med att andas. Jag kan inte säga att jag är sjuk, men jag kan inte heller säga att jag är frisk, för det är jag verkligen inte.

Så mitt i all sjuka så har jag märkt att det är ljust längre på dagarna nu, vilket betyder att jag skulle börja kunna springa efter jobbet nu igen. Så kände sådant sug efter det, så längtar verkligen tills jag mår bättre och kan komma ut på en runda igen, för det är ju så skönt efteråt.

BTW! Mamman som är gravid väntar på riktigt tvillingar!! Helt sjukt. Jag är bra vän med deras nanny (vi är även vänner på facebook nu, the friendship is real peeps) så får massa inside info. Inget allvarligt så, men ändå. Vet allt om alla hemmafruar nu.

På Tae Kwan Don fick S vara med en liten stund, och de tyckte hon var jättekul. T fick också sin tredje stripe (man måste få 8 stripes för att få nästa bälte) och hon var sååå stolt. Hon är den enda i gruppen som har tre stycken, och de visste alla kompisarna innan de gick därifrån... Så för att få sin första stripe var de tvugna att lära sig sin hemadress. För att få sin andra så behövde de lära sig ett av föräldrarnas telefonnummer. Och för sin tredje stripe så skulle de kunna rabbla upp dom båda utan problem. T slängde ur sig allt som rinnande vatten.

Märks att de lär sig andra saker från vad jag lärde mig som 4-åring. Jag älskar dock TKD för de lär sig otroligt bra saker!! Men eftersom jag växte upp på de tryggaste stället i hela Sverige så känns de ibland överdrivet, men då får jag påminna mig om att de är city kids vi pratar om.

Det var allt för idag, vi hörs snart igen!